Riksdagen talar om assistansen, kommunerna bygger bostäderna

Efter valet handlar den nationella LSS-debatten mest om personlig assistans. Bostäderna med särskild service är kommunernas ansvar, och de nya fullmäktige fattar flera viktiga beslut under mandatperioden, det första redan i november.

Poyan Katebi

VD, Celeste Omsorg

Den 13 september valdes ny riksdag och nya fullmäktige i regionerna och i landets 290 kommuner. Valmyndigheten fastställde resultatet i riksdagsvalet den 19 september: Socialdemokraterna fick 28,02 procent av rösterna, Moderaterna 19,85, Sverigedemokraterna 17,48, Vänsterpartiet 8,40, Centerpartiet 7,03, Kristdemokraterna 6,17, Miljöpartiet 6,12 och Liberalerna 5,34 procent. När detta skrivs, den 12 oktober, pågår regeringsbildningen fortfarande.

Den nationella LSS-debatten handlar i dag mest om personlig assistans. Vår bedömning är ändå att kommunvalet betyder mer än riksdagsvalet för den som väntar på en bostad med särskild service eller vill bygga en. Den här artikeln går igenom vad bedömningen bygger på och vilka beslut de nya fullmäktige ska fatta under mandatperioden.

Partierna lovar mest om assistansen

Vi har läst de åtta riksdagspartiernas valmanifest inför valet 2026. Sex av dem tar upp LSS eller personlig assistans. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet skriver uttryckligen att staten ska ta över ansvaret för personlig assistans. Socialdemokraterna skriver att frågan om huvudmannaskapet för personlig assistans måste lösas, och Miljöpartiet vill stärka rätten till stöd och service enligt LSS.

Några partier vill också förändra lagen i stort. Moderaterna vill inrätta en ny LSS-lag, och Liberalerna anser att det är hög tid för en ny LSS-reform. Centerpartiet vill att lagen återställs till sina ursprungliga intentioner. Inget av de åtta dokumenten innehåller däremot något konkret åtagande om bostäder med särskild service, till exempel fler platser eller kortare väntetider. Det enda som nämner LSS-boendena är Socialdemokraternas valprogram, i en mening om att den medicinska kompetensen där behöver säkras.

Det finns en förklaring till att assistansen hamnar i riksdagen. För personlig assistans delar staten och kommunerna redan på ansvaret. Försäkringskassan beslutar om assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken, och kommunen svarar för den del av behovet som ersättningen inte täcker (9 § 2 och 18 § LSS). I sina direktiv beskriver regeringen det som ett system med dubbla huvudmän.

Regeringsarbetet pekar åt samma håll. I maj 2026 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra regelverket för personlig assistans mer förutsägbart, med målsättningen att staten ska ta över huvudmannaskapet. Uppdraget ska redovisas senast den 23 maj 2028 (dir. 2026:33). En annan utredare ska senast den 9 februari 2027 föreslå hur IVO och kommunerna bättre kan motverka oseriösa och kriminella utförare inom socialtjänsten och LSS (dir. 2025:90).

Riksrevisionen har granskat statens styrning av kommunernas myndighetsutövning enligt LSS och kommit fram till att statens arbete inte har varit effektivt (RiR 2026:6). I en skrivelse till riksdagen den 18 juni 2026 svarade regeringen att det för närvarande inte finns skäl att vidta ytterligare åtgärder utifrån Riksrevisionens rekommendation (skr. 2025/26:288).

Bostaden är kommunens ansvar

För bostäderna ser ansvarsfördelningen annorlunda ut. Kommunen svarar för insatserna i 9 § 2–10 LSS, och dit hör bostad med särskild service för vuxna (2 § och 9 § 9 LSS). Kommunen ska fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka behov de har, och verka för att behoven tillgodoses (15 § 1–2 LSS). Verksamheten leds av en eller flera nämnder som fullmäktige utser (22 § LSS).

Kommunen får sluta avtal med en privat utförare men behåller då ansvaret (17 § LSS). De flesta drivs ändå av kommunerna själva. I Socialstyrelsens enhetsundersökning från mars 2025 låg 86 procent av enheterna med bostad med särskild service i kommunal regi. Drygt 31 000 personer hade ett boende enligt LSS den 1 oktober 2025. Det är också kommunen som planlägger hur mark och vatten ska användas (1 kap. 2 § plan- och bygglagen).

Statens roll i boendet är i första hand lagstiftning och kontroll. En privat utförare behöver tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, IVO (23 § LSS). Om kommunen inte verkställer ett beslut inom skälig tid kan IVO ansöka hos förvaltningsrätten om att kommunen ska betala en särskild avgift (28 a och 28 c §§ LSS). För insatsbeslut som har fattats från den 1 januari 2026 är avgiften lägst 15 000 och högst 1 500 000 kronor (28 b § LSS). För äldre beslut gäller den tidigare lydelsen.

Vår bedömning är därför att det som beslutas i kommunerna under de kommande fyra åren påverkar tillgången till LSS-bostäder mer än det som beslutas i riksdagen.

Besluten som väntar de nya fullmäktige

Mandatperioden för de nyvalda fullmäktige börjar den 15 oktober (5 kap. 9 § kommunallagen). Flera av de beslut som styr LSS-boendet ska fattas under perioden, och det första redan i höst.

Budgeten för 2027, före utgången av november. De år då val har hållits i hela landet ska budgeten fastställas av de nyvalda fullmäktige före utgången av november. Om det finns särskilda skäl får den fastställas i december, men skattesatsen ska ändå bestämmas i november (11 kap. 10–11 §§ kommunallagen). I budgeten avgörs hur mycket pengar som går till nya bostäder och till driften av de befintliga.

Handlingsplan för bostadsförsörjningen, under mandatperioden. Sedan den 1 mars 2025 ska fullmäktige under varje mandatperiod anta en handlingsplan som redovisar behovet av tillskott av bostäder, kommunens mål och de åtgärder som planeras. Planen ska särskilt grundas på en analys av bland annat de bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden (2 § lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar). Reglerna ska tillämpas första gången senast under den mandatperiod som nu börjar. Vår bedömning är att behovet av bostäder med särskild service hör hemma i den analysen.

Planeringsstrategi, senast 24 månader efter valet. I strategin tar fullmäktige ställning till om översiktsplanen fortfarande är aktuell och hur kommunen ska fortsätta arbetet med den (3 kap. 23 § plan- och bygglagen).

Program och kontroll för privata utförare, varje mandatperiod och varje år. Kommuner som anlitar privata utförare ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för dem (5 kap. 3 § kommunallagen). Sedan den 1 juli 2026 ska kommunstyrelsen dessutom varje år rapportera till fullmäktige om hur nämnderna kontrollerar och följer upp de privata utförarna (10 kap. 10 § kommunallagen).

Rapporter om ej verkställda beslut, varje kvartal. Nämnden ska lämna en statistikrapport till fullmäktige om gynnande LSS-beslut som inte har verkställts inom tre månader. Rapporten ska visa vilka insatser det gäller och hur lång tid som har gått sedan beslutet (28 h § LSS). Samma beslut rapporteras till IVO och till kommunens revisorer (28 f § LSS).

Driftform: egen regi, upphandling eller valfrihetssystem. Kommunen kan driva bostäderna själv, upphandla dem enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) eller införa ett valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Valet är kommunens eget (17 § LSS och 1 kap. 1 § LOV).

Samma lag, olika utfall

Lagen är densamma i hela landet, men utfallet skiljer sig mycket mellan kommunerna. I Boverkets bostadsmarknadsenkät 2026 uppger 132 av landets 290 kommuner att de har underskott på någon form av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Med det avses boende enligt 9 § 9 LSS eller enligt socialtjänstlagen. Året innan var siffran 127. Underskottet är vanligast när det gäller gruppbostäder, där 112 kommuner uppger brist. På frågan om behovet kommer att vara täckt om två år svarar 81 kommuner nej och 74 att de inte kan bedöma det.

Under 2025 tog IVO emot rapporter om 5 327 ej verkställda LSS-beslut. För de beslut om gruppbostad som rapporterades som ej verkställda var medianväntan 11 månader i riket. I Örebro var den 12 månader och i Linköping 24 månader.

Den särskilda avgiften visar samma spridning. Under 2025 fakturerades sammanlagt 100,9 miljoner kronor i särskild avgift, fördelat på 145 kommuner. Linköping fakturerades mest, 10,4 miljoner kronor, och Örebro näst mest, 6,5 miljoner kronor. Beloppen gäller socialtjänstlagen och LSS sammantaget, eftersom IVO inte redovisar dem per lag.

Även hur mycket kommunerna köper av andra utförare skiljer sig. År 2025 motsvarade köpen 94 procent av kostnaden för LSS-insatserna i Norrtälje, räknat utan personlig assistans, medan Ragunda inte köpte några insatser alls. För riket var andelen 22 procent.

Vår bedömning är att skillnaderna till stor del speglar beslut som fattas lokalt, om hur kommunen planerar och bygger och om hur den följer upp behoven. Det finns också andra förklaringar, till exempel befolkningens storlek och sammansättning.

Ett exempel från Örebro

I Örebro har Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet kommit överens om att fortsätta styra kommunen 2026–2030. I sin politiska plattform skriver de att de ska fortsätta prioritera att minska kön till grupp- och servicebostad inom LSS, och att det kräver byggande men också upphandling och köp av platser. Där står också: "Under mandatperioden ska fem grupp- eller servicebostäder upphandlas enligt LOU med kvalitet, kontinuitet och långsiktighet i fokus."

Åtagandet anger antal bostäder, upphandlingsform och tidsram och går därför att följa upp. Något motsvarande har vi inte hittat i de nationella valmanifesten.

Vad du kan göra under mandatperioden

För dig som är anhörig, eller som själv väntar på en bostad, är kvartalsrapporterna om ej verkställda beslut en konkret ingång. De lämnas till fullmäktige och visar hur många beslut som väntar och hur länge. Budgetbehandlingen i november och arbetet med handlingsplanen för bostadsförsörjningen är två tillfällen att ställa frågor till de förtroendevalda. Har du ett beslut som inte verkställs kan du läsa mer i artikeln om ej verkställda LSS-beslut.

För fastighetsägare är handlingsplanen och planeringsstrategin två dokument att följa. Handlingsplanen ska redovisa behovet av nya bostäder och kommunens mål för bostadsbyggandet, och planeringsstrategin visar hur kommunen ser på översiktsplanen. Läs mer på sidan För fastighetsägare.

För kommunerna kommer det första beslutet snabbt, eftersom budgeten för 2027 ska vara fastställd före utgången av november. Skillnaderna mellan egen regi, LOU och LOV går vi igenom i guiden LOV eller upphandling för LSS? I LSS-kommunindex kan du jämföra din kommun med andra.

Vanliga frågor

Poyan Katebi är grundare och VD för Celeste Omsorg, med bakgrund inom social infrastruktur, fastighetsutveckling och LSS-omsorg. Hör av dig direkt till oss