Nya verktyg mot oseriösa LSS-utförare: det här gäller sedan 2026

Sedan årsskiftet kan IVO ingripa mot oseriösa utförare utan att först skicka ett föreläggande. Här är reglerna som kommuner och fastighetsägare behöver känna till, med lagrum.

Poyan Katebi

VD, Celeste Omsorg

Den som driver bostad med särskild service enligt LSS i privat regi behöver tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, IVO (23 § LSS). Tillståndet prövas innan verksamheten startar, men tillsynen pågår så länge verksamheten finns. I tillsynen ingår att granska att tillståndshavaren fortlöpande uppfyller kraven för tillståndet (26 § LSS).

Före årsskiftet krävdes i regel ett föreläggande innan IVO kunde återkalla ett tillstånd på grund av ett missförhållande. Undantag gällde bland annat när ett missförhållande innebar fara för enskildas liv, hälsa eller personliga säkerhet (26 g § första och andra styckena LSS). Den 1 januari 2026 trädde lagändringar i kraft som ger IVO fler sätt att ingripa direkt och som ger kommunerna nya skyldigheter (SFS 2025:1298). Regeringens proposition heter Skarpare verktyg till Inspektionen för vård och omsorg (prop. 2025/26:15).

Det här kan IVO göra sedan den 1 januari 2026

Förbjuda verksamhet utan tillstånd direkt. IVO får förbjuda verksamhet som bedrivs utan det tillstånd som krävs enligt 23 §, utan att först förelägga utföraren att rätta sig (26 j § LSS). Tidigare kunde IVO polisanmäla en sådan verksamhet men inte själv förbjuda den (prop. 2025/26:15, avsnitt 6.1). Att bedriva tillståndspliktig verksamhet utan tillstånd är också straffbart: den som gör det uppsåtligen eller av oaktsamhet döms till böter (28 § 2 LSS).

Återkalla vilande tillstånd. IVO har sedan tidigare kunnat återkalla ett tillstånd utan föreläggande om tillståndshavaren inte uppfyller kraven på insikt och lämplighet i 23 § eller kravet på ekonomiska förutsättningar i 23 a §. Sedan årsskiftet gäller detsamma om tillståndet inte har använts under en sammanhängande tid av sex månader (26 g § fjärde stycket LSS). Lagen säger nu också uttryckligen att en juridisk person själv ska bedömas lämplig, tillsammans med dess ledning, styrelse och ägare med väsentligt inflytande (23 § andra och tredje styckena LSS).

Regeln om vilande tillstånd riktar sig mot ett upplägg som regeringen beskriver i propositionen: ett tillstånd som inte används kan fungera som ett reservbolag, som aktiveras när ett annat bolag med samma företrädare får problem med myndigheterna. I april 2025 var 302 verksamheter registrerade som vilande i IVO:s omsorgsregister, räknat för socialtjänstlagen och LSS tillsammans. Regeln är inte tvingande. IVO får återkalla tillståndet men behöver inte göra det om det finns godtagbara skäl, till exempel att det tar tid för verksamheten att få placeringar från en kommun (prop. 2025/26:15, avsnitt 6.2).

Ta ut sanktionsavgift. Sanktionsavgifter har införts i LSS i två fall. Den som bedriver verksamhet under IVO:s tillsyn ska betala en avgift om verksamheten har brutit mot villkor i tillståndet, eller om personal har anställts eller erbjudits uppdrag eller praktik utan den registerkontroll som krävs för arbete med barn (26 k § LSS). Villkoren står i tillståndet och kan enligt propositionen till exempel gälla målgruppen, som när en vuxen har tagits emot i en verksamhet som är avsedd för barn (prop. 2025/26:15, avsnitt 5.1).

Vid brott mot villkor är avgiften lägst 5 000 och högst 500 000 kronor. Storleken bestäms med särskild hänsyn till skadan eller risken för skada för enskilda och till hur länge och i vilken omfattning överträdelsen har pågått (26 l § LSS). Utebliven registerkontroll kostar 100 000 kronor per överträdelse, och avgiften får sättas ned bara om det finns synnerliga skäl (26 m § LSS). Avgifterna gäller bara överträdelser som har skett från och med den 1 januari 2026 (övergångsbestämmelserna till SFS 2025:1298). IVO beslutar om avgiften, och beslutet kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Till skillnad från IVO:s beslut om förbud och återkallelse gäller ett beslut om sanktionsavgift inte omedelbart (27 § LSS).

Kommunen ska anmäla mer till IVO

Tidigare gällde kommunens anmälningsskyldighet enligt 15 § 11 LSS bara personlig assistans. Sedan årsskiftet omfattar den all verksamhet enligt LSS där tillstånd krävs, alltså även bostad med särskild service. Kommunen ska anmäla till IVO om

• det finns anledning att anta att en verksamhet bedrivs utan tillstånd som krävs,
• det kan ifrågasättas om en tillståndshavare är lämplig, eller
• kommunen uppmärksammar allvarliga brister i en verksamhet där tillstånd krävs.

Kommunens egna boenden kräver inget tillstånd men ska anmälas till IVO innan verksamheten startar. Sedan den 1 januari 2026 ska kommunen också anmäla inom en månad när en verksamhet upphör tillfälligt, läggs ned eller ändras på ett väsentligt sätt (23 § fjärde och femte styckena LSS). Enligt IVO kan det till exempel gälla nya lokaler, en ny målgrupp eller byte av föreståndare. IVO får förelägga en kommun som inte anmäler, och föreläggandet får förenas med vite (26 f § andra stycket LSS).

Kommunallagen har också ändrats. Från den 1 juli 2026 ska kommunstyrelsen varje år rapportera till fullmäktige om hur nämnderna kontrollerar och följer upp verksamhet som har lämnats över till privata utförare (10 kap. 10 § kommunallagen, SFS 2026:836). Från samma datum omfattar styrelsens uppsikt uttryckligen nämndernas kontroll och uppföljning av de privata utförarna (6 kap. 1 §). Skyldigheten att kontrollera och följa upp en privat utförare fanns redan (10 kap. 8 §), liksom kravet att fullmäktige för varje mandatperiod ska anta ett program med mål och riktlinjer för privata utförare (5 kap. 3 §). En ny mandatperiod för fullmäktige börjar den 15 oktober 2026 (5 kap. 9 §).

Vår bedömning är att det här är värt att göra i höst:

• Bestäm vem i förvaltningen som gör anmälningar enligt 15 § 11 LSS, och hur iakttagelser från handläggare, avtalsuppföljning och upphandling når den personen.
• Gå igenom att de egna boendena är rätt registrerade hos IVO och att förändringar anmäls inom en månad.
• Låt den årliga rapporten till fullmäktige bygga på samma uppföljning som programmet för privata utförare, så att programmet för den nya mandatperioden och rapporten hänger ihop.
• Ta ställning till om förvaltningen ska begära registerutdrag inför anställning i de egna bostäderna för vuxna, nu när lagen tillåter det.

Registerkontroll: krav för barn, möjlighet för vuxna

Arbete med barn. Den som enligt LSS bedriver verksamhet med stöd- och serviceinsatser åt barn får inte anställa någon för sådana insatser utan att först kontrollera utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret. Utdraget får inte vara äldre än sex månader. Kravet gäller också uppdragstagare och personal från bemanningsföretag som utför insatserna som om de vore anställda i verksamheten, liksom praktikanter (1 § lagen (2010:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder). Utdraget eller en kopia ska sparas i minst två år (4 §). Sedan den 1 mars 2026 gäller kravet inte en förälder som ska utföra insatser åt sitt eget barn (SFS 2026:48).

En utebliven kontroll kan alltså ge sanktionsavgift enligt 26 m § LSS, och vid allvarlig underlåtenhet kan IVO återkalla tillståndet (26 i § LSS).

Arbete med vuxna. Sedan den 1 mars 2026 får en kommun eller annan verksamhetsutövare begära att den som erbjuds anställning för insatser i hemmet åt äldre personer eller personer med funktionsnedsättning som har fyllt 18 år visar upp ett utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret. Detsamma gäller när en sådan uppgift tilldelas inom en pågående anställning, ett uppdrag eller en praktik (1 § lagen (2026:43) om registerkontroll vid arbete i hemmet åt äldre personer eller vuxna personer med funktionsnedsättning). Med insatser i hemmet avses bland annat insatser i den enskildes hem eller annat boende enligt LSS och korttidsvistelse utanför hemmet (2 §). Enligt förarbetena omfattas bostad med särskild service för vuxna (prop. 2025/26:61, författningskommentaren till 2 §).

Utdraget får inte vara äldre än sex månader, och kontrollen får bara dokumenteras genom en anteckning om att utdraget har visats upp (4 och 5 §§). Vilka uppgifter utdraget innehåller bestäms av regeringen (6 §).

Lagarna skiljer sig åt på en viktig punkt. För barn är kontrollen ett krav som kan ge sanktionsavgift. För vuxna är den en möjlighet: lagen säger att arbetsgivaren får begära utdrag, och sanktionsavgiften i 26 k § LSS gäller bara den kontroll som ska göras enligt 2010 års lag om arbete med barn.

Vad fastighetsägaren kan kontrollera

En fastighetsägare som hyr ut en gruppbostad eller servicebostad till en privat utförare har inga befogenheter enligt LSS mot utföraren. Men hyresgästens verksamhet förutsätter ett tillstånd, och IVO:s beslut om återkallelse eller förbud gäller omedelbart (27 § LSS). Vår bedömning är att tillståndet därför bör granskas lika noga som hyresgästens ekonomi.

Tillståndsbeviset. IVO utfärdar ett skriftligt bevis när ett tillstånd meddelas. Av beviset framgår vem som bedriver verksamheten, vilken verksamhet det gäller, vem som är föreståndare, övriga villkor och det högsta antal personer som samtidigt kan få stöd och service i verksamheten. Ett tillstånd får inte överlåtas (9 § förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade). Ska verksamheten ändras så att den inte längre motsvarar tillståndet måste utföraren söka tillstånd för det hos IVO (10 § samma förordning). Den som vill se tillståndet kan också begära ut IVO:s beslut som allmän handling. IVO prövar då om uppgifterna är offentliga.

Sexmånadersregeln och nyproduktion. Regeln om vilande tillstånd gäller även tillstånd för verksamheter som ännu inte har startat, och den gäller oavsett orsaken till att tillståndet inte används (prop. 2025/26:15, avsnitt 6.2). Vår bedömning är att den som bygger eller bygger om för en ny gruppbostad bör stämma av när utföraren söker tillstånd mot byggtiden och kommunens beslut om placeringar, så att tillståndet inte blir liggande oanvänt.

Ägare och ledning. Förändringar bland de personer som ingår i lämplighetsprövningen, till exempel styrelse, vd och ägare med väsentligt inflytande, ska anmälas till IVO senast en månad efter förändringen (23 b § LSS). IVO:s tillsyn omfattar att kraven fortsätter att vara uppfyllda (26 § LSS), och ett tillstånd kan återkallas utan föreläggande om de inte är det (26 g § fjärde stycket LSS).

Vår bedömning är att ett hyresavtal med en privat utförare bör innehålla en skyldighet för hyresgästen att genast informera hyresvärden om föreläggande, sanktionsavgift, förbud eller återkallelse från IVO, och om ansökningar om ändrat tillstånd. Hur själva tillståndsprövningen går till beskriver vi i guiden IVO-tillstånd för LSS-boende.

Anhöriga: så når du IVO

Den som bor i ett LSS-boende, eller har en närstående där, kan själv lämna information till IVO. Myndigheten tar emot uppgifter om brister och missförhållanden inom socialtjänst, LSS och hälso- och sjukvård, och det går att vara anonym. Uppgifterna används som underlag för granskningar och för planeringen av tillsynen (Berätta för IVO på ivo.se).

Personalen har en egen skyldighet. Den som arbetar i verksamheten ska genast rapportera om den uppmärksammar ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande (24 b § LSS). Allvarliga missförhållanden ska anmälas till IVO av den privata utföraren eller av nämnden (24 f § LSS). Läs mer i vår artikel om lex Sarah och IVO-anmälan. Kommunen har dessutom en egen skyldighet att anmäla allvarliga brister i tillståndspliktig verksamhet (15 § 11 LSS), så det kan vara värt att berätta om oro även för handläggaren.

Nästa steg: utredningen om en sund omsorgsmarknad

Regeringen beslutade den 9 oktober 2025 om direktiv till en utredning om åtgärder för en sund omsorgsmarknad (dir. 2025:90). Utredaren ska bland annat ta ställning till om kraven för tillstånd ska skärpas och om tillstånd ska kunna återkallas i fler situationer. Utredaren ska också föreslå hur IVO ska kunna ta del av uppgifter ur misstankeregistret, analysera om straffen behöver skärpas för den som driver verksamhet utan tillstånd eller i strid med ett förbud, och ta ställning till vilka uppgifter kommunerna behöver för att kontrollera utförare vid upphandling och i valfrihetssystem. Uppdraget ska redovisas senast den 9 februari 2027.

Vår bedömning är att kontrollen av LSS-utförare håller på att flyttas från en prövning när verksamheten startar till en löpande granskning av vem som äger och leder den. För kommuner och fastighetsägare betyder det att frågan om vem man har avtal med behöver ställas igen under avtalstiden, inte bara när avtalet skrivs.

Vanliga frågor

Poyan Katebi är grundare och VD för Celeste Omsorg, med bakgrund inom social infrastruktur, fastighetsutveckling och LSS-omsorg. Hör av dig direkt till oss