Habiliteringsersättning — dagpengen i daglig verksamhet

Den lilla peng man kan få för att gå till sin dagliga verksamhet väcker stora frågor: vad är den, varför är den så liten, och varför skiljer den sig så mycket mellan kommuner?

Poyan Katebi

VD, Celeste Omsorg

För den som deltar i daglig verksamhet enligt LSS finns ofta en liten peng kopplad till närvaron: habiliteringsersättningen. Den är blygsam — vi talar om tiotal kronor, inte tusenlappar — men den bär en betydelse som är mycket större än beloppet. Och den väcker återkommande frågor, inte minst för att den ser så olika ut beroende på var man bor.

Den här texten förklarar vad habiliteringsersättningen är, varför den varierar, och hur den skiljer sig från de ersättningar som faktiskt är till för försörjning.

Habiliteringsersättningen är inte en lön. Men för många är den ett kvitto på att arbetsinsatsen räknas — och just därför betyder den mer än summan på lönebeskedet.

Vad habiliteringsersättningen är

Habiliteringsersättning är en mindre dagpeng som en person kan få för att delta i daglig verksamhet enligt 9 § 10 LSS. Tanken är att uppmuntra deltagande och ge ett symboliskt erkännande av den insats man gör — ett slags morot och bekräftelse, inte en marknadsmässig ersättning för utfört arbete.

Det är viktigt att vara tydlig med statusen: detta är inte en lön. Deltagare i daglig verksamhet är inte anställda i vanlig mening och har inte den lön eller de rättigheter som följer med en anställning. Habiliteringsersättningen betalas normalt per närvarodag och landar på ett litet belopp.

Varför den varierar så mycket

Den enskilt största källan till förvirring är att habiliteringsersättningen skiljer sig så kraftigt åt mellan kommuner. Förklaringen är enkel men otillfredsställande: den är inte reglerad i lag på nationell nivå. Det finns inget lagstadgat belopp och ingen skyldighet för kommunen att betala en viss summa.

Det innebär att varje kommun själv avgör om habiliteringsersättning ska betalas och i så fall hur mycket. Vissa kommuner betalar en peng per närvarodag, andra betalar mindre, och några betalar ingenting alls. Två personer som gör exakt samma sak i sin dagliga verksamhet kan därför få olika — eller ingen — ersättning, enbart beroende på i vilken kommun de bor. Det är en av många aspekter av LSS där bostadsorten får orimligt stor betydelse.

Staten har under senare år försökt påverka detta genom att ge riktade statsbidrag till kommuner som betalar ut och höjer habiliteringsersättningen. Det har lyft nivåerna på sina håll, men eftersom grundfrågan — att ersättningen är frivillig för kommunen — kvarstår, består också skillnaderna. Eftersom både statsbidrag och kommunala beslut kan ändras är det klokt att kontrollera vad som gäller i just din kommun.

Inte samma sak som aktivitetsersättning

En vanlig sammanblandning är den mellan habiliteringsersättning och aktivitetsersättning. De är helt olika, och skillnaden är viktig.

Aktivitetsersättning (och för äldre personer sjukersättning) betalas av Försäkringskassan och är en form av inkomst för den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom. Det är personens faktiska försörjning.

Habiliteringsersättning betalas av kommunen och är den lilla uppmuntranspeng vi talat om här. Den är inte en försörjning.

Man kan mycket väl ha båda samtidigt: aktivitetsersättningen som sin inkomst, och habiliteringsersättningen som ett litet tillägg för dagarna man är i sin dagliga verksamhet. Att hålla isär dem gör det lättare att förstå sin ekonomi — och att veta vart man vänder sig med frågor.

En liten peng med stor innebörd

Det är lätt att avfärda en ersättning på några tiotal kronor som betydelselös. Men för många deltagare i daglig verksamhet är den allt annat än det. Den är ett konkret tecken på att man har gjort något som räknas, att man bidragit, att ens tid och arbete har ett värde. Den debatt som återkommande förs om att höja och utjämna habiliteringsersättningen handlar därför inte bara om kronor, utan om värdighet och likabehandling.

Vill du läsa mer om daglig verksamhet som insats har vi skrivit om den separat. Och är du osäker på vad du eller en närstående kan ha rätt till, kan du börja med vårt LSS-quiz eller höra av dig direkt till oss.

Poyan Katebi är grundare och VD för Celeste Omsorg, med bakgrund inom social infrastruktur, fastighetsutveckling och LSS-omsorg. Hör av dig direkt till oss